Magiskt

Igår tog vi med oss barnen, jag och Anna. Vid åkte till skogen. Till Skärmarboda närmare bestämt. Vi visste att det skulle vara långt att gå och mycket terräng, så Elias fick vara hos mormor och morfar.

Det var så kul och så lugnt och helt underbart. Annéa och hennes kompis Cesar var så duktiga. Orkade runt hela varvet som är ca 6 km. Dom lekte i grottorna och klättrade ned för stup. Underbart!!!

Jag hade nästan glömt. Men skogen är magisk, den helar och all oro och stress försvinner. Den tar liksom fram lugnet i människan.

Att se barnen så fria och så glada, det värmer. Tänk de barn som aldrig går i skogen. Stackars dom. Asfalt i all ära, men den utvecklar inte barns hjärnor särskilt mycket. Särskilt i de samhälle vi lever i så behöver även barnen lugnet, få springa av sig på riktigt och skrika om dom vill! Vi sa åt Annéa och Cesar att dom fick skrika. Kära nån va de skrek, särskilt Annéa, hon hade mycket som behövde komma ut. Är inte på många ställen man är tillåten att skrika, så det är så befriande när man får göra det. När de hade skrikit ut allt så behövde de inte skrika mer.

-Annéa sa åt mig att jag skulle skrika, men jag vågade ej. Åååh, Jag vill vara gränsfri som ett barn ibland. Denna obefogade rädsla!!!

Alla ni som känner stress, oro eller letar och söker. Gå till skogen! Där finner ni! Ta med era barn!!!!

Tack för detta äventyr Anna! Fint ställe du hittat!

PUSSSSSSS PUSSSSSSSSSSS