Skyddsänglar

Do not search for us, we will find you. Do not wait for us, we are here, all ready. Do not whisper your name, we know it well. We have loved you forever, TIME WILL TELL. . . . . We are your Guardian Angels.

söndag 12 februari 2012

Svetthyddan- Min kroppsliga upplevelse








Igår upplevde jag alltså min första svetthydda. 

Jag trodde för det första att tältet skulle vara högre. Fick dödsångest av att se att det var så lågt till tak och sååå litet och det faktum att 15 pers skulle in där. Men jag var där och jag skulle in. Jag har varit rädd förr men ändå utfört det som ska utföras och varit stolt och nöjd efteråt, så det vara bara att följa med.

Innan vi började satt alla som skulle vara med på svettet i ett rum och Urban som höll i svettet berättade lite om hur det går till och andra saker. Mycket humor och skratt. Det gillar jag. Det lättar upp med skratt.  Det är en gammal indiantradition. Ett svett renar kroppen och dess organ.

Sedan bytte vi om till det vi ville ha på oss. Min vän Anna rekommenderade bikini, så jag hade sporttopp och bikinitrosor på mig. Vi gick sedan ner till elden som nu tagit sig ordentligt. Inne i elden låg stenarna som sedan ska in i hyddan och blev superheta. 

Vi stod en stund runt elden och gick sedan en efter en i i hyddan. Eftersom jag var lite orolig fick jag gå in först så jag hamnade närmast öppningen och bredvid Urban. 

När alla satt där inne bars stenarna in. Inte alla på en gång. Det är helt mörkt där inne, förutom att stenarna glöder lite. Vi började med lite sång, varmt är det. Det rann om mig redan efter nån minut. 5 stycken svett går man igenom. Och det blir varmare för varje svett. Mellan varje gång så öppnas hyddan upp och de som vill gå ut får självklart göra det. Jag stannade inne hela tiden. Tyckte det var alldeles för kallt =)

Min upplevelse är positiv. Jag fann ro där inne och enda gången jag kände panik en liten stund var i sista svettet. Då var det så varmt att det brändes i lungorna när jag andades in. Men jag lade mig nära marken och då gick det att andas igen. Vi sjöng samtidigt och det gjorde det lättare att glömma värmen. Blir som ett mantra och det var underbart. Det sista svettet kallas för dödssvettet. 
Vårt dödssvett blev kort, då det var en som ropade öppna ganska fort. Jag hade gärna legat en stund till och verkligen fått känna på och utstå mera. Är ju det det handlar om, att pressa sig själv och sin kropp så att man verkligen rensar och släpper ut och öppnar upp.

Efteråt blev vi bjudna på ost, kex och frukt. Jag slukade hur mycket som helst och jag kände mig inte ens mätt. Kroppen sög upp det på en gång. Vätskan som förloras där inne är ju några liter. Det rann som om jag stod i duschen. Underbart!! Efteråt är huden helt ren och mjuk. Som om jag genomgått en kroppsbehandling!

Jag kommer göra detta igen. Kommer säkert vara lika nervös, men veta att jag kommer överleva.

Tack alla fina som var med!!!!!

PUSS PUSS



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för just DIN kommentar!