Alla vi möter, alla situationer vi upplever, alla trauman, all glädje. Allt det har en mening. Dom/det gör oss till dom vi är idag. Och är vi inte dom vi vill vara så, Välj om! Tänk om! Känn om!
När vi tänker tillbaka på människor som gjort oss illa på ett eller annat sätt, så ser vi oftast att vi lärt oss en hel del om oss själva efter det. Vi vaknade upp ur något. Vi insåg egenvärdet, vi ser oss själva.. förstår ni?
Vissa upplever oerhörda tragedier. Men jag ser verkligen vad som kom ut ur det. Familjer blir återförenade, människor vaknar upp, en del blir föreläsare och sprider fina budskap, andra blir en hjälpande hand för andra som upplever likasinnade saker. I vissa fall behövs en rejäl smäll för att det ska hända något. För att vi ska förstå vad livet är värt, vad VI är värda vad DU är värd. Med detta blir de "drabbade" uppfyllda.
Ett barn som kommer till oss, med all den kärlek som kommer med. Vi älskar och vi ser ljuset med det barnet. I vissa fall kommer barnet till jorden för en liten stund bara.. för att påminna oss om kärleken, för att påminna oss och lära oss om vad livet verkligen handlar om. Kärlek! Barn kommer med budskap om kärlek. När de rycks tidigt ifrån oss är det för att lära oss något. Hur hemskt det än är, så kommer det något gott ur det tillslut. Hade vi någonsin vaknat annars? Hade vi sett livets skörbarhet annars? De barnen som går bort så tidigt, behövs mer bland änglarna, dom har gjort sitt på jorden bland oss..dom behövdes mer hos änglarna för att sprida kärleken till ännu fler. När vi verkligen ser barnen så kan dom lära oss allt om livet, allt vi glömt bort under årens lopp, dom kan lära oss vad livet verkligen handlar om! Missförstå mig inte, jag skulle gråta floder om mina fina skulle tas ifrån mig..men jag hoppas att jag kan finna tröst i vad jag tror på då..att dom är på en plats där de behövs ännu mer..
Ingenting händer av en slump, jag tror att allt är uträknat. Vi har alla en egen resa och en egen stig att gå på. Vad vi sedan gör med de val vi får i livet är upp till oss själva. Dom ända som styr våra liv är vi själva. Att ta ansvar för sitt eget liv är det svåraste uppdrag vi har. Att alla känslor och tankar är våra egna. Att inte skylla på någon annat eller något annat när något i livet inte är bra. Att våga ta ansvar och våga göra något åt sitt liv, det är vår utmaning. När vi inser att den enda som kan göra något åt livet är vi själva, så händer det grejer. När vi ger upp och när vi släpper taget. Då kommer flödet. Då kommer det vi önskar i livet. När vi släpper in livet.
Att be eller önska om något handlar om att släppa taget. Att inse att vi inte kan hålla fast något eller tvinga kvar något. När vi ber om något är tanken att vi ska släppa taget om detta så att vår önskan kan slå in. Om vi krampaktigt önskar och sparkar och slår för att komma dit vi vill så sparkar vi oss blodiga. Att våga släppa kontrollen och följa flödet är vägen till att få det vi önskar. Att våga följa stigen. Be om det vi vill ha, för att sedan släppa det och ha tillit till att det som ska komma kommer. Tillit till sig själv, tillit till livet!
Hur många av er har sagt eller hört någon annan säga: När jag slutade leta så fann jag kärleken. När jag gav upp så stod han/hon/den/det/barnet bara där. Det kom för att vi släppte taget, vi gav upp och gav livet chansen att hjälpa oss på traven..
Att ge upp kan vara det modigaste och bästa du någonsin gjort! När livet inte längre är en kamp.. då har du vunnit! När tilliten till livet blir så stor att du vågar gå på stigen med känslan först..när du lyssnar på DIN röst..då har du kommit långt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för just DIN kommentar!