Tänk, jag har gjort den här viktresan ca 3 ggr nu. Men jag tror faktiskt det är första gången jag ska gå ner hela 26 kilo. De andra gångerna har jag haft ca 15 eller 13 kg att gå ner.
Varje gång är hur som en kamp mellan förnuft och ren galenskap. Träningen är inga problem. Jag tycker det är hur kul som helst! Kosten däremot är en kamp. Jag lovade mig själv att jag skulle börja lugnt, bara ta bort godis, fikabröd och flottig snabbmat. Istället äta regelbundet och nyttigt.
Visst, jag är bara inne på tredje dagen, men redan är jag inne i räkna kalorier träsket! Jo, det funkar, men är en fälla i dåligt samvete och skamkänslor. Helt plötsligt får jag dåligt samvete över ett havregryn hit och dit (typ).
Jag skulle ju vara snäll mot mig själv denna gång. Fast i och med att jag är så medveten om mina tankar så kanske jag kan styra upp det i tid och inte falla totalt inför samvete och skam.
Jag tror att alla har en ätstörning mer eller mindre. Och när mat blir en ständig återkommande tanke så är det mer en besatthet än ett sunt leverne.
Min dröm är att kunna äta och Njuta fullt ut! För jag älskar mat! All mat, nyttig och onyttig. Jag längtar till den dagen! När jag äter, njuter och är glad och nöjd med det.
För när jag njuter av det jag äter så har ju ätandet ett syfte mer än överlevnad. Då blir maten en slags livskvalité. Och när jag njuter av något så finns det ju heller ingen skam och skuld och jag kan då äta utan att det blir som gift.
En dag i taget. Jag vill just nu gå ner i vikt för att min kropp inte mår bra. Att vara överviktig är jobbigt för rygg, knän och fötter och humöret blir inte på topp heller eftersom hormonerna inte mår bra av all skit man trycker i sig. Så först och främst är det därför. Sen är det ganska nice att komma i något annat än leggings! ☺️
Nu ska jag vara snäll mot mig själv och vara nöjd över varje framsteg jag gör!!
Pussss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för just DIN kommentar!