Tillit!

Har precis mediterat och bett om hjälp. Bett om att se glädjen och bett om hjälp med att släppa saker och människor omkring mig. Släppa så jag kan bli fri. Jag har ju förmågan att sväva iväg och ta hand om alla andra utom mig själv. Men idag kände jag att jag släppte taget. Iallafall om en människa. Att släppa taget betyder inte att jag inte finns för denna person. Det betyder att jag kan älska och hjälpa fritt. Inte för att mina tankar och mitt ego säger det, utan för att jag och mina känslor säger det! Är stor skillnad i det!

Har varit på nedre våningen ett tag nu...men nu börjar jag gå uppåt igen...jag har tillit i min tro på att allt är som det ska vara, och att jag kommer framåt. Att för varje dykning känna en större och starkare tillit till att om jag ber om hjälp så får jag den, det är kärlek för mig. Att jag dyker gör då ingenting, för jag blir starkare och fastare i allt jag tar för mig i livet! Skam och skuld finns bara i mina tankar. Dom är inte sanna. Det finns alltså ingen skam i att be om hjälp eller att falla då och då. Att ta ett steg i taget och komma framåt och uppåt, med tron och kärleken vid min sida, det är glädje!

Grattis till Elin som fyller år idag och grattis till min nyfunna vän Emma som oxå fyller just idag!!

PUSSSSSSSSS