Upp och ner, men aldrig i onödan

Idag blev det en 6 kilometare. Är sjukt tungt att springa just nu. Andningen är inte med. Men skam den som ger sig. Får tanka mer kolhydrater på mina löpdagar helt enkelt. På måndag är det vårruset. Ska bli kul! 5 kilometer. Sen är det blodomloppet den 30 aug. Tíll det ska jag verkligen öva. Var längesen jag sprang långt nu.

Drömmer mycket på nätterna nu. Jag är i en fas där jag grunnar mycket.Jag brukar ju säga att jag ska släppa saker. Men som en vän sa: Om jag inte plockar upp det så har jag inget att släppa. Så nej, kanske ska jag tagga ner och inte plocka upp en massa för att sedan kunna släppa det =)! Verkar ju lite jobbigt. Men samtidigt är jag så medveten om mig själv och andra hela tiden, att det blir svårt att blunda, för vill jag blunda? Nej , det vill jag inte. Jag vill lära mig att leva med ögonen öppna, utan att för den skullen lida eller blir förvirrad av det.

För en del blir det för mycket, mina ständiga analyser och dippar. Men jag tycker inte att det är dippar längre och jag vill inte ljuga mig genom livet heller, le för att le. Nej, jag vill le för att jag KÄNNER att jag vill le. Jag ler mer än någonsin nu. Livet går upp och ner, och kanske är det så att jag blundar mindre än de flesta. Jag VILL ju ta reda på varför och jag VILL må bra längst in och ända ut. Inte bara blunda så fort det blir lite svårt. Jag har ju en dipp för att jag ska lära mig något. Det för alltid något gott med sig. Det är ju något jag verkligen lärt mig genom livets gång.
Jag vill göra saker som jag VILL göra, inte för att behaga någon annan. Är så många som lever sina liv genom andra människor och sedan blir bittra och skyller sina "dåliga" liv på någon annan. Vad tusan är det? Vem kan någonsin tvinga dig att göra eller känna något du inte vill? I slutet och alltid, så står vi oss själva närmast. Ingen är som jag och jag kan aldrig bli någon annan än vad jag själv gör mig till. Så ansvaret som ALLTID, ligger hos mig.
Jag har börjat att älska ansvaret. Jag har makten över mitt liv. Såklart det är så!

PUSS PUSS

78st

Nöjd!

Du väljer

Burn

Då kör jag ett nytt försök med BURNschemat! Ingen ond fot så nu blir det promenader istället för cykeln! Nu är det ju ljust och varmt oxå, så inte mig emot.

Jag tränar och står i men min vikt är densamma. Så det är dax att dra upp tempot en bit till. Hej och hå!

Bara jag har kul på vägen så ska detta bli bra!

Puss puss

Stor

För er som inte visste och till er som förträngt...så här ofantligt stor var jag..haha! 2008

PMS

Helt plötsligt slår den till...PMS:en, eller plötsligt och plötsligt..den kommer ju varje månad. Men jag har aldrig upplevt den så starkt som jag gör nu och de senaste månaderna. Vad händer, arg, ledsen, glad, nere, uppe, allt på en och samma gång. Och hungern ska vi inte tala om. Äter och är hungrig efter 10 minuter igen. Galet!

Jag tog hur som mig igenom ett träningspass a la Gustaf här hemma. Sur som ättika började jag, men med något lättare sinne efteråt. Mycket vi kvinnor måste stå ut med. Hormoner och några hormoner till på det. =)  Jaja, det går över och nu varnar jag och är ärlig med det. Förut satt jag ju mest och tjura i ett hörn...haha ingen bra ide. Ne, ut med skiten och var ärlig med att jag behöver extra omtanke och en varsam hand, så brukar det gå bra.

Ofta när just PMS:n tar över så kommer mycket tankar om kroppen fram. Jag har så svårt att säga till mig själv att jag är nöjd med min kropp. När jag har ägglossning så svullnar allt upp och tankarna blir förvridna av tokiga hormoner som hoppar omkring. Jag har Svårt att se det vackra i det ibland. Min utmaning såklart, men denna utmaning är verkligen tuff. Mina tankar om min kropp är så hårt inristade och det är svårt för mig att vända dom. Jag kan säga orden, men jag ska även KÄNNA att jag är nöjd och stolt över min kropp.
Fortsättning följer........

Min grundkänsla i livet är iallafall stabil och lycklig. Det känns skönt. Jag älskar min man som ger mig ofantligt mycket komplimanger och peppning. TACK!

Just det, jag använde mina händer här om kvällen. Så underbart när jag kan hjälpa och verkligen ge resultat. I sista behandlingen blev det så fint att jag fick tårar i ögonen. Oj oj, tänk om alla kunde se hur vackert det är att öppna upp.

PUSSS på er vackra underbara människor!

Grattis

Grattis far på Din dag!!

Du

Som du behandlar dig själv blir du behandlad av andra! Tänk på det nästa gång du trycker ner dig själv!

Sträck på dig istället, och älska dig själv!

Forna form

Äntligen börjar det ta sig med löpningen. 5km på 30 min. Kanske inte låter som nåt, men för mig är det stort. Har inte känt mig som min forna form alls, men nu är den påväg tillbaka!

Vårruset om två veckor! Nu kör vi! Iallafall jag :)

Puss puss

Helg

Nu är jag redo för grillkväll med jobbvänner!

Ha en fin helg alla fina!

Förlåt dig själv

Sluta var så hård mot dig själv. Varje sekund är en ny chans, varje stund är en chans att börja om. Varje stund är ett val!

Vilket val gör du?

Jag läste en mening idag: kärlek är att sätta någon högre än dig själv!

För mig är det tvärt om: Kärlek är att värdera mig högt och sätta mig själv främst. För bara då kan jag ge och ta emot äkta kärlek.
Är inte mer komplicerat än så. Ger du dig själv kärlek så får du kärlek från omvärlden. Ser du ner på dig själv så drar du till dig människor som ser dig lika lågt.
Frekvensen av kärlek är den högst vibrerande. Ta dig ann den och se att älska dig själv, är bland det vackraste som finns!

Spinna

Ååååhhh va kul! Har varit på spinnpass ikväll. Hur jobbigt som helst och hur kul som helst. Kanske tyckte jag inte att det var kul när spykänslan kom, men jag klarade det ju, och det är känslan mitt i det jobbiga som är så värt det. Känslan över att övervinna hinder och övervinna sina gena begränsningar. Detta ska jag verkligen göra om!! Svetten rann!

PUSSSSS

Prisa min vackra kropp

Jag övar och övar i att älska min kropp. Jag älskar den för att den bär mig, för den burit mina barn, för att den gör att jag lever.
Men har jag någonsin älskat den för hur den ser ut? Svaret är nej! Jag kommer ihåg destruktiva tankar gällande min kropp från min barndom. Redan då var jag inte snäll mot mig i min självbild.
Förstå hur länge och djupt rotade dessa vridna tankar och känslor då har blivit till nu. Hemskt!

Men nu har jag vaknat och jag kan nu vända detta och lösa upp allt negativt jag nånsin lagt i min kropp. Jag ska älska min kropp för allt vad den är. Jag ska ändra min mentala bild av min kropp till vad den verkligen är - VACKER!

Tack för att jag fått upp ögonen för detta. Jag har omedvetet klankat på mig själv och nu ska jag medvetet prisa min kropp!
Allt går! Jag är vad jag tänker och nu ska jag även bli det jag Känner!

Puss puss

Ogräs

Efter jobbet drog vi iväg till Glanshammars idrottsförening och rensade ogräs! Inte jättekul, men vad gör man inte för sin hemmaförening :) Tänkte mest att jag skulle behöva göra samma sak hemma. Men det får vänta!!

Nu är det slapp i soffan och pizza som gäller!

Ha en fin helg alla!

Puss

Behandlingen

Igår var alltså jag och min vän hos Peter. Min vän älskade honom =). Trodde inget annat heller. Så stolt över henne! Trött på att vara ett vrak sa hon..sagt och gjort..ta tjuren vid hornen och gör något åt det- precis som hon nu gjort.

Jag tog upp mina tankar gällande kosten. För mig är tankarna just det som är problemet, jag får inte ner det i känslan. Det är bara tankar som far runt, runt och dom ljuger för mig och jag blir förvirrad. Vi pratade även om sorgen som jag bär på då och då, den är långt bort och jag kan inte se att den finns i detta liv jag lever nu. Så nästa gång blir det hypnos, för att hitta sorgen, och sedan släppa den. Ska bli otroligt spännande.

När jag låg på bänk (behandlingen) så fick jag säga till mig själv allt jag sa till mig själv när jag var liten, jag är tjock, jag får inte äta det och det, jag är inte älskad, jag bär på andras bördor, jag är INTE VÄRD. När jag skulle säga just det, att jag inte är värd, så knöt det sig, det sitter så djupt och är så rotat i mig att det var svårt att erkänna det för mig själv i den stunden.  Samtidigt som jag sa allt detta så knackade han på olika punkter på mitt huvud och min arm. Är ju just i huvudet som mina förljugna tankar fastnat. Det må låta konstigt, men det är riktigt avslappnande och det jag säger släpper lättare när det knackas.
Efter det fick jag säga allt fast tvärtom, jag ÄR värd, jag är vacker, jag släpper alla andras bördor, m.m. m.m. Det hände massor men nu är jag fortfarande omtumlad så det kanske jag tar någon annan gång.

Jag fick till mig nya affirmationer.

Jag tänker och säger aldrig medvetet att jag är tjock, ful, inte värd, sådana tankar tillåter jag ej och jag klankar inte ner på mig själv. Men omedvetet så tycker jag mig ju inte vara värd att må bra över min kropp. För jag säger ju heller inte ATT jag ÄR  värd och snygg och nöjd med min kropp. Jag är inte negativ, men heller inte positiv över min kropp. Det gör ju att jag inte kan påverka de omedvetna tankarna till att bli positiva.
Så nu har jag som sagt nya affirmationer att säga till mig själv, flera gånger om dagen.

- Jag är nöjd med min kropp
- Jag är vacker
- Jag är värd att må bra i både kropp och själ
- Jag mår bra i kropp och själ

Så underbart med nya känslor och nya sätt att se på saker och ting. När det går upp ljus för mig är det så himla fint. Varje gång är som att födas på nytt, när jag lär mig ännu mer om mig själv. Det tar aldrig slut, och det vill jag heller inte att det gör!

PUSS PUSS

MBE- kliniken

Sitter och väntar på att få gå in till Peter på behandling. Min vän är där inne nu. Spännande!!

Just nu känner jag mig lugn. Har bett om hjälp och hoppas på att få den.

Puss puss

Min terapi

Ingenting är omöjligt

När jag såg den är videon så blev jag åter igen påmind om att allt är mentalt, allt handlar om vad vi tänker om oss själva och vad vi tar in från omgivningen. Väljer vi att tro på människan bredvid som säger att vi är dumma, fula, eller som här, aldrig ska kunna gå igen. Eller väljer vi att tro på oss själva?! Det är det som är grejen. Att vilja, att tro att tro så hårt att det blir sant. Jag har sagt det förr och jag säger det igen...ABSOLUT INGENTING ÄR OMÖJLIGT!

Du må säga att du vill...men du ska känna det i hela ditt väsen när du säger det JAG VILL, OCH JAG KAN!!!!!

Jag grät när jag tittade på denna, för det ger mig sådant hopp, hopp om att människor kan överkomma vilka hinder de än må stöta på. En människa är fler än ingen , att ha upptäckt sin inre styrka och kapacitet!

TACK!!

Acceptera

Det är ganska spännande, det som försigår i mina tankar och känslor nu. Jag kommer på mig själv med att ha tänkt på mat, kropp och träning en hel bilfärd. Jag säger stopp, fokuserar på annat ett tag, men sedan är det tillbaka. Precis allt går att associera med mat, kropp och träning, iallafall för mig. Vad jag än talar om, ser eller hör så ser jag koppling till just det. Känns i bland som att jag håller på att bli tokig. Men samtidigt så vet jag ju att detta är en förändring för hela livet. Jag går inte på nån diet ett par månader, jag håller på att förändra livet med vad jag äter och hur jag rör på mig. Klart att det blir mycket känslor i det.

Jag ska nog landa i det och se det som en process i mitt nya liv som hälsosam. Vanor bryts och det är självklart att motstånd kommer innifrån mig. Mitt inre är inte van vid detta, egot vill säga ifrån och få mig att falla. Är upp till MIG om jag vill höra på monsterrösten eller MIN röst.
Acceptera mig för den jag är med alla mina känslor, acceptera mig för att jag ibland är sugen på godis, acceptera mig för att jag oftast inte vill ha det där godiset, acceptera att jag ibland äter utan att vilja, och gör sedan något åt det! Det är vad jag ska göra.

Inte pressa mina känslor, utan låta dom vara precis där dom är just nu. Gör jag motstånd så föder jag motståndet ännu mer. Släpp taget och se att resan jag gör nu är fantastisk och underbart bra för mig!

PUSS PUSS

Helg i solens tecken

Har haft och fortsätter att ha en underbar helg!

Ta hand om Dig!!

Puss puss

Crossfit i vardagsrummet!

Jag bad Gustaf köra ett pass med mig. Gjorde 4 övningar 4 varv med 45 sekunders vila emellan.

10 benböj med axelpress
12 dra benen mot magen övningar
10 armhävningar
10 spark mot kudde per ben

EFTER det vila i 45 sec... Sen påt igen!!

Satte igång blodet om jag säger så :)

Nu är det helg och fest!!

Bjuder på mer eller mindre smickrande bilder :)

Puss puss

Intensivt

Har precis kört ett intensivt cykelpass efter att ha varit på lite firande hos mor!

Känns nice med spontana träningspass, hade inte tänkt att träna egentligen....men va tusan, fanns ingen ursäkt att inte göra det!

Puss puss

Grattis mor!

Grattis fina mamma på DIN dag!!

PUSS PUSS

Mat och känslor

Att ständigt tänka på mat. Att ständigt battla med mig själv om vad jag ska och inte ska äta. Så ser det ut i mitt huvud nu. Jag må ha trott att jag inte har problem med mitt tankesätt vad gäller kost, men det går upp för mig mer och mer att jag både medvetet och omedvetet låter tankarna och känslorna om just kost ta över mig och mitt mående.

Jag vet vad som är nyttigt och jag vet att det finns massor av nya roliga recept och mellanmål. Jag tycker om maten jag äter. Som jag sagt förut så har jag satt upp en slags osynlig gräns vid 70 kg..jag kommer inte längre, när jag börjar må riktigt bra så är det som att jag inte tycker mig vara värd det, och börjar då att gå till skafferiet igen. Skillnaden denna gång är att jag är otroligt medveten om det, men det spelar ingen roll. Jag går likt förbannat till skafferiet. Det är en kraft som är större än jag själv. En kraft som jag just nu inte har kontroll över.
Det som skrämmer mest är när jag vet hur bra jag kan må, hur bra det känns när jag är sann och skuldfri, men ändå så lägger jag mig inför denna kraft. Vad fan är det som får mig att trycka ner mig själv. Det finns inget annat än just kosten som får mig att känna skuld och skam.


Vad är det som gör att jag ständigt kommer tillbaka till denna känsla? Till denna oerhört jobbiga plats. Jag kan äta så jag mår illa, men ändå vilja ha mer. Att äta för ätandets skull, inte av hunger, inte va njutning. När monstret tar över, äter jag för att monstret säger det. Dessa ständiga ursäkter att inte ta hand om mig själv ploppar upp i min tankebana. Helt absurda, ologiska tankar som jag känner att jag tappat kontrollen över.

Jag vill må bra. Jag vill kunna se på människor utan att tänka på deras kroppar eller vad dom äter eller inte äter. Jag går med ett ständigt krig i mitt huvud...vart är känslan i det?! Jag vill ju för tusan kunna njuta av en glass i vårsolen utan att känns skuld, känna att jag misslyckats med dagen.

Det finns absolut stunder där jag verkligen njuter och VILL ha den där glassen eller mackan. Men när jag står och brer min femte macka, utan att njuta och utan att vara hungrig...det är då jag tappat respekten för mig själv och mina känslor. Det må vara gott, men ger det skuld är det inte värt det.
Jag vill äta och njuta, jag vill träna och må bra. Jag vill att dessa två går hand i hand. Jag vill känna frihet i mina kostval. Just nu är jag mer fängslad av dom.

Det tar emot nåt fruktansvärt att skriva det här. För jag vill vara så jävla duktig. Jag vill klara det här utan att känna att jag faller i det. Jag vill inte falla i detta inför andra. Det tar emot för att när jag säger detta högt så blir det sant och jag ser det tydligt och jag blir rädd för mig själv.

Jag åker inte till affären och handlar 3 kilo godis, det är inte vad detta handlar om, det handlar om känslan jag får när jag äter den där extra mackan, när jag äter 3 portioner mat, när jag äter bullen på mötet. Det handlar om att jag gör det trots att jag skriker inombords att jag inte vill. När kroppen inte går att styra. Jag vill känna frid när jag tänker på mat. Det gör jag inte nu!

PUSS PUSS