Skyddsänglar

Do not search for us, we will find you. Do not wait for us, we are here, all ready. Do not whisper your name, we know it well. We have loved you forever, TIME WILL TELL. . . . . We are your Guardian Angels.

söndag 24 oktober 2010

Barn





Jag mår illa...och är trött. Ett förbaskat tjat om att jag är trött, jag vet. Men det är ju så. Igår gick jag och la mig kl 01 och kl 05 ville Elias upp. Fy tusan Aldrig igen. Fick sova nån timme från kl 09 sen. Skönt de.

Annéa fick krupp på sin tråkiga mor och begärde att få leka med någon. Jag frågade om hon fick leka med granntjejerna. Det fick hon. Så hon traskade iväg. Alldeles själv. Min stora tjej. Hon är ju så liten, men ändå så stor.

Jag är så känslig för allt som har med barn att göra. Har varit extra känslig under en ganska lång period nu. Jag får så otroligt ont i hjärtat när jag ser eller hör om barn som far illa. Är väl inget ovanligt med att känna så. Men jag kan uppleva ångest efter att ha läst om barn som blir slagna eller på annat sätt blir trampade på.

Läste för någon månad sedan en blogg där tjejen skrivit om en pojke som blivit ihjälslagen av sin styvfar. Jag läste inte allt för jag vet att jag är känslig. Men det jag läste räckte för att jag under hela kvällen som jag då jobbade, gick och grät mellan besöken jag hade. Jag fick sådan otrolig panikkänsla över vad denna pojke (2år) fick uppleva den sista timmen i sitt liv. Att få ett slag i magen för att han inte åt upp sin frukost och sedan dö av inre blödningar. Jag led så med honom och kunde inte skaka av mig ångesten och den lilla pojkens utsatthet och hjälplöshet.

När jag sedan gick och la mig så bad jag för pojkens själ. Jag grät och släppte taget. Dagen efter mådde jag mycket bättre. När jag nu skriver om det så rivs det upp en del igen. Men jag kan hantera känslan bättre.

Barn är kärlek. Dom ger och ger. De finns dom vuxna som utnyttjar det genom att trampa och slå ned på dessa vackra själar. Hur mycket någon än slår eller skriker på ett barn så ger dom kärlek tillbaka. Tills dom är uttömda. Då sluter dom sig. Jag önskar så att alla kunde se kärleken och inte vara rädd för den!

De som slår och förnedrar ett barn, utnyttjar ett barn. Dom är rädda för kärleken. Dom kan inte hantera att det finns ett sådant ljus och sådan ren kärlek i världen. Dom måste slå för att slippa vara rädda för ljuset. Om du som barn blivit förnedrad, slagen eller utnyttjad. Som vuxen har du ett val att bryta cirkeln. Du har ett val att välja kärleken istället för att göra samma sak mot ditt barn. Snälla bryt cirkeln!

Kärleken är inte farlig, det är avsaknaden av den som kan ge ohyggliga konsekvenser...

Med kärlek och ömhet i hjärtat / Maria

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för just DIN kommentar!