Att vara nöjd

💖

Det tog ett tag för mig. Att inse att det jag gör duger och är bra. Hur jag ser ut duger. När jag stod där och tränade och tittade mig i spegeln för ett år sedan, så var jag inte nöjd. Jag hade gått ner flera kilo, fått massor av muskler, men ändå såg jag bara det som var kvar av fläsket, inte det resultat som jag verkligen åstadkommit. Om jag ändå inte är nöjd, varför ska jag då pressa mig själv så hårt att det gör ont? Ont i själen av att känna att jag inte duger som jag är. 

Jag älskar att träna. Men när det blev en skuldbelagd resa så sprack det. Jag vill träna för min skull och för att jag vill njuta av livet och min kropp. Inte för att pressa fram ett särskilt resultat under en viss utsatt tid. Den pressen gör att jag till slut sparkar bakut. Jag behöver finna en väg där resan räknas också och inte bara resultatet. 

Att hitta balansen i livet är min största utmaning. Att vara så pass snäll mot mig själv att jag tillåter mig njuta av resan, min kropp, min själ och allt som kommer med att förändra och förbättra mitt inre och yttre. Att se varje steg som en framgång istället för att se hur många steg det är kvar. Så jag vill njuta... NU!

Som mitt instagraminlägg sade för 21 veckor sedan. Att aldrig vara nöjd är en livstidsbestraffning. 

Pusssss

Mitt sista inlägg...

Detta är min läxa. Att alltid vara sann mot mig själv. Att vara sann mot den jag är IDAG. Jag är inte den gamla Maria längre. Den som var rädd och den som just börjat sin resa. Jag är jag och jag lever NU. Jag behöver inte behaga andra för att bli älskad. Jag behöver endast vara sann mot mig själv, så kommer kärleken på köpet, både från mig själv och andra. Att jag lever mitt liv. Vad jag behöver och vad som är bra för mig, vet bara jag. Ingen annan kan säga åt mig vad jag behöver eller ska göra för att må bra. Det som är bra för någon annan behöver inte vara bra för mig. Jag ska helt enkelt vara trygg i det jag känner och känner jag att jag inte vill så ska jag säga nej. Vad anledningen till nejet är, är egentligen helt orelevant.  Jag går på min känsla och om någon frågar varför, så är det för att jag inte vill helt enkelt. 

Vissa saker i livet måste man ju göra. Det förstår jag, men just sådana frågor som om jag vill följa med hit och dit tex, att jag ska göra det här och det här, för det är bra! där ska jag fråga MIG själv vad Jag vill. Inte vad samhälle, vänner eller någon annan vill. Vad jag vill är det som räknas. Går jag emot min känsla så går jag emot mig själv, och mår då dåligt, vilket även resulterar i att den jag sa ja till fast inte menade det, inte heller får det särskilt kul. 

Sen gör jag gärna saker för någon annans skull, för de människor jag har nära, men då är det ju för att jag VILL det. Vill det för att jag älskar eller bryr mig om denne. Ge och ta, en balans i livet.

I och med detta, att jag kommit dit jag kommit i livet. Att jag tagit mig hit, till mig själv, till den orädda, till Maria, så känner jag inte att jag behöver min blogg längre. Den har hjälpt mig otaliga ggr med att analysera, ge svar på svåra frågor och gett mig bekräftelse och stöd. Men jag behöver inte längre analysera och gräva. Jag vill sluta med det och leva med den Maria jag är idag. Kanske kommer det komma upp gamla känslor, men då tar jag fram dom, kollar vad dom betyder och sedan bort med dom. Jag måste förstå att jag kommit fram till där jag ska vara nu. 

Jag har grävt länge nog, och jag har grävt så länge att jag inte riktigt vet hur jag ska sluta eller vad jag ska göra om jag inte gräver. Men jag tar nu ett steg i det. Jag slutar blogga. För jag känner att jag inte kan skriva från hjärtat längre och att jag då skriver för någon annans skull. Det är inte vad denna blogg handlar om. Den är i kärlek till mig själv och min resa. Nu har en del av min resa fått ett avslut och jag är glad för den jag är, glad för min familj, min älskade man, mina underbara barn, mitt fina hus, mina fina vänner och mitt givande jobb. Jag är nöjd och jag vill leva här och nu, för något annat existerar inte.

Tack till dig som läst och kommenterat. Jag önskar dig all lycka på din färd och ber för att  du aldrig glömmer att DU är viktigast i DITT liv.  

Tack till Katarina som lett mig på färden. Tack till alla människor jag mött på resan. Tack till min älskade man som stått vid min sida i alla år! Tack mina älskade barn som ger så mycket kärlek. Tack till mina fina vänner som lyssnat och försökt förstå. Tack till mig själv som aldrig gav upp. 7år har jag rest på just denna färd...

Nu börjar en ny resa och jag ser fram emot den!

VAR SANN I DITT TAL

TA INGET PERSONLIGT

TA INGET FÖR GIVET

GÖR ALLTID DITT BÄSTA

Du är värd allt, när du lever efter din vilja!

Kärlek och ljus // Maria

Jag har tillit till att livet och jag själv tar mig precis dit jag ska.

Att vara värd det allra bästa

Att inte vara värd...

Känslan att inte vara värd ligger djupt rotad. Rotad i kroppen, sinnet och själen. Att inte vara värd det bästa, att inte vara värd kärlek, att inte vara värd att älskas eller att älska.

Vi föds fria, fria att älska, leva, frodas och vara oss själva fullt ut. Medans vi växer upp tas vi bit för bit bort ifrån kärnan...vi lär oss av vuxenvärlden/samhället/media, att tygla oss, att inte synas för mycket, att helt enkelt göra oss till någon vi egentligen inte är eller vill vara. Vi blir ständigt påminda om brister och fel som genast måste ändras. I och med detta så straffar vi oss själva genom olika sätt, äta för mycket, äta för lite, inte älska oss själva, ständigt klanka ner på oss själva, alltid välja destruktiva relationer, alltid välja någon annan framför sig själv. Hellre säga nej än ja till livet!

Det är just denna kärna av att vara värd som jag går mot hela tiden. Jag har kommit en väldigt lång bit och jag känner att jag väldigt snart är där fullt ut, framme i känslan av att verkligen veta och känna att jag ÄR värd bara det bästa. Jag är värd att må bra, att älskas, att älska, att få njuta av livet. Det ÄR jag värd.

När känslan av att vara värd det bästa får blomstra, finns det inte någon eller något som skulle få mig ur balans. Jag skulle hela tiden veta mitt eget värde och inte låta någon trampa på mig, jag skulle inte låta MIG SJÄLV trampa på mig!
Oftast så är det ju faktiskt jag själv som inte tycker mig vara värd och därför trycker jag ner mina egna känslor och det jag vill.

Oftast så är ju detta omedvetet. Vi väljer dåliga relationer, dåliga matvanor, dåliga val i livet helt enkelt, och allt detta på grund av att vi inte tycker oss vara värd mer. Känslan av att det inte finns något bättre för mig. Att det inte finns för att jag inte är stor och stark, mäktig eller vacker nog för det bästa. Haha vilken stor fet lögn det är. Jag skrattar för att det är så absurt att så många av oss tror på det! Vi tror helt och fullt att det finns andra som hela tiden är mer värda än oss själva. Omedvetet eller medvetet!

Vad är det som är så hemskt med dig att du inte skulle vara värd det allra bästa. Vara värd att älskas, vara värd en sund kropp och själ. Vara värd att jobba med det du vill jobba med, vara värd att ägna dig åt det du vill i livet. Vara värd att vara DU!!!!! Vem har lärt dig att inte älska dig själv. Vuxenvärlden var det i början. Men nu då?? Vem säger att du inte är värd??? Det är ju DU SJÄLV som säger det, varje dag väljer du att antingen göra det DU vill eller det någon annan vill! Varje dag gör du valet att ÄLSKA dig själv eller att inte göra det. Det finns ingen annan som kan få dig att älska dig själv än just DU!!

Sluta vänta på att något utifrån ska komma och bära dig fram. Du och bara du kan bära dig dit du vill! Du har makten över ditt liv, dina känslor och dina val. Sluta vänta!

Om du kunde se det jag ser. Att du är värd att älskas i allt och av alla. Du kan se det, om du väljer att SE det!

PUSS PUSS

Tid!

Både jag och Gustaf får ofta frågan hur vi hinner med att träna, jobba, vara med familj, barn och samtidigt ha fritid och kul. Hummmm, ja svaret på det är väl att vi prioriterar det vi VILL göra, och gör det!

Jag hör ofta att folk inte hinner hit och dit och tiden räcker inte till. Men om du verkligen tänker efter, vad är det du gör om dagarna som du skulle kunna byta ut till träning eller något annat du VILL göra?! Jag tror att du kommer att upptäcka att många minuter spenderas i soffa eller med något som du egentligen inte vill göra. Dygnet har 24 timmar, ett träningspass behöver inte ta mer än en halv timme om man är effektiv. Att laga en nyttig maträtt behöver inte heller ta mer än en halv timme. MEN det som krävs är planering och framförhållning. I början må det vara krångligt, men tillslut så blir det ju en vana och matlådan till jobbet är alltid klar dagen innan och träningspasset är planerat för dagen / kvällen.

Jag och Gustaf må mötas i dörren under veckorna, men det är ju träningen vi prioriterar just nu och träningen tar som sagt var inte mycket längre än en timme hööögst och sedan kan vi sitta och kramas hela kvällen om det är så. Köttfärsen, laxen, torsken, har jag redan tagit fram för att tinas, riset kokas på tio min och lite broccoli på 5 min. Klarrt. Inte svårare än så. Tid finns om jag vill att den ska finnas.

Ursäkterna till för lite tid finns uppe i huvudet. Planering, och prioritering och följa hjärtat och göra det jag verkligen vill. DET skapar tid!

PUSS PUSS

för tusan.. vill du träna, meditera, gå ut och gå, laga mat, dansa, sjunga, leka med barnen, läsa, så GÖR det! Ju mer du säger att tiden inte finns, desto mer tid försvinner medans du säger det.

Ingenting är omöjligt

När jag såg den är videon så blev jag åter igen påmind om att allt är mentalt, allt handlar om vad vi tänker om oss själva och vad vi tar in från omgivningen. Väljer vi att tro på människan bredvid som säger att vi är dumma, fula, eller som här, aldrig ska kunna gå igen. Eller väljer vi att tro på oss själva?! Det är det som är grejen. Att vilja, att tro att tro så hårt att det blir sant. Jag har sagt det förr och jag säger det igen...ABSOLUT INGENTING ÄR OMÖJLIGT!

Du må säga att du vill...men du ska känna det i hela ditt väsen när du säger det JAG VILL, OCH JAG KAN!!!!!

Jag grät när jag tittade på denna, för det ger mig sådant hopp, hopp om att människor kan överkomma vilka hinder de än må stöta på. En människa är fler än ingen , att ha upptäckt sin inre styrka och kapacitet!

TACK!!

Att leva med sig själv

The one person I am with forever is me. My relationship with myself is eternal, so I choose to be my own best friend. I choose to love and accept myself and talk to myself as I would to a beloved person in my life. I saturate all the cells in my body with love, and they become vibrantly healthy. I relate with love to all of life...






Visst är det så. Jag lever med mig själv varje dag och jag kommer göra det så länge jag lever. Det är ju ingen tvekan om att det är just mig själv jag kommer ha närmast för alltid. Så det är därför det är så oerhört viktigt att lyssna till mig själv och mina önskningar i livet. Det är därför det är viktigt för mig att ta hand om Mig själv först och främst, för hur ska jag annars kunna ta mig ann någon annan människa, om jag först inte ser till att finnas för MIG? Och i slutet är ju JAG den enda personen jag har kvar. Att trivas i mitt get sällskap är viktigast för mig, om jag sedan trivs i andras sällskap oxå, så är det en bra bonus. Men jag skulle ju inte kunna trivas med andra om jag först inte trivdes med mig.
Ett tag går det säkert bra, men helt bekväm skulle jag inte vara om jag hela tiden vantrivdes i min egen närvaro. En krypande känsla som till slut skulle äta upp mig.


Nej tack! Jag vill vara med mig och jag vill trivas med mig. Därför tar jag hand om mig och mina känslor så att jag ska kunna leva fullt ut med de människor jag vill ha nära mig i mitt liv!


PUSS PUSS  

Ursprung

Jag är så oerhört tacksam över att jag träffat Katarina. Tänk, vart hade jag annars varit i livet nu. Jag har gjort arbetet med mig själv, men hon har gett mig redskapen och insikten om att Jag kan det. Hon fick mig att börja känna och vara sann mot mig själv.  Att ta hjälp är det bästa jag någonsin gjort. Resan har varit spännande, jobbig, vacker, underbar, pest, glädje, tårar, känslor och en hel del självkännedom. Jag har träffat många spännande människor i och med att jag tagit hjälp.

Att ta hjälp när livet är svårt är att få redskap att få känna precis allt, men utan att förgöra sig själv på kuppen. Det är inte lätt att ta hand om sig själv när det är mörkt. Lätt att hamna i onda cirklar av missvisande tankar, lätt för egot att ta över totalt, och tillslut så står man där och har totalt glömt bort sig själv i allt mörker. Det innebär mycket ansvar att ta hjälp. Ansvar för sitt eget mående och sina egna känslor. Men gud så skönt det är att ha konstrollen över sig själv och inte skylla på någon annan när det är mörkt eller jobbigt. Skönt att jag kan gå till mig själv och se vad som behöver göras med MIG för att JAG ska må bra. Det är en av alla fina lärdomar jag fått av Katarina. Jag och bara jag har ansvar för mig och mitt liv. Är det som är utmaningen, men jag skulle heller aldrig vilja lägga mitt liv i någon annans händer.

Ensam är inte alltid stark. Jag ber om hjälp när jag behöver den, och jag tackar alla mina nära som jag kan bolla med och prata med när det är mörkt. Men i slutet är jag själv den jag står närmast. Och det är därför viktigast att jag känner mig själv och gör rätt för Mig och mitt mående i första hand. För om inte jag finns för mig själv, vem finns då?

Ta hand om er alla fina!

Tack Katarina för att du fick mig att börja leva igen!  KATARINA

Jag har lärt mig...

Ta åt er alla fina människor. Styrka kommer inifrån, den kommer när vi mest behöver den. Den finns alltid där, men det är när vi inte har något annat väl, än att just vara starka, som vi upptäcker att styrkan är oändlig. Inget/ingen kan hindra dig från att nå dina mål.

Tro på dig själv och allt du äger inom dig. Se det och ta det till dig och gör något bra av det. DU är värd det bästa i livet och du är alltid värd att vara älskad och att älska!

Motivation

Fick höra att min blogg dött..haha nej det har den ej, men jag har jobbat hela helgen och idag. Jobbat, tränat och sovit har jag gjort...eller inte så mycket sova tyvärr.

Jag mår bra, inte min fot, men jag mår bra och jag rör på mig var eviga dag. Underbara kropp. Jag äskar den. Jag älskar mina tankar och min motivation.
Jag har slutat vänta på den, motivationen. Den finns alltid där, rakt framför mig eller bara runt hörnet. Det är väntan som kan vara förödande..väntan på vad? Att tankarna som du redan vänt till negativa ska vända? Att något kommer och tvingar dig till att ta hand om dig själv. Det är alltid bara DU som kan göra det. Dom första rörelserna kanske måste vara tillgjorda och jobbiga, det är inte lätt i början, men kroppen kommer ljubla fortare än vad du tror, och det är DÅ motivationen kommer. Den kommer inte när du ligger i soffan och äter chips. Den kommer när du går den där långa promenaderna, den kommer när du lyfter den där tunga vikten, den kommer när du klarat ditt första löppass, den kommer när du märker att det du gör är bra för dig.

Väntar man för länge så är risken att vi fastnar där i soffan hela livet..eller hur? För den där himla motivationen kommer ju aldrig..."åååhhhh vad jag önskar att jag hade den". DU har den ju. Den väntar på att du ska förstå det bara. Den väntar på att få börja leva. Komma ut och röra på sig. Se solen gå upp, känna luften i lungorna, känna pulsen gå upp, känna hjärtat slå och känna endorfinerna rusa igen om kroppen. Det ÄR då motivationen börjar leva i DIG!

Sluta vänta!

PUSS PUSS

Kropp och mående

Ja, precis så här känner jag när jag hör och ser folk skriva om sina ständiga krämpor!

Att kropp och mående, mående och kropp sitter ihop borde inte vara något främmande längre?!! Är du stressad får du utslag och, eller tappar hår, är du deprimerad lägger kroppen av nästan helt, går du och bär på gammalt groll och skit så får du ont i rygg och kropp. Listan kan göras hur lång som helst. 

Sluta klaga och börja ta hand om Dig istället. Börja med bagaget och fortsätt sedan med kroppen som fått bära det tunga du släpat på allt för länge.

Det må låta hårt, men jag är så trött på klagandet. Vakna upp och lev! Det finns inte en enda krämpa i din kropp som inte går att göra något åt mentalt. Kanske går det inte att bota alla gånger, men att göra det bättre och lindrigare går Alltid! Att klaga och tycka synd om sig själv funkar inte. Eller har du upplevt att just det har gjort att kroppen ljublar och mår bättre? Negativa känslor föder mer negativa känslor. Dom fastnar sen i din kropp och klagandet kan börja om igen. Nej, det är dax att säga stopp och vända tankarna!!

Vad väntar du på??

Utmaningar

Hon är borta, så underbart skönt att ha kommit över så många begränsningar som jag satt på mig själv. ALLA kan OM dom VILL!

Nu finns den här kvinnan istället. Hon som inte ger upp, hon som har fattat att det är hon som kommer först och att det inte finns någon annan som kan göra hennes liv till det hon vill. Bara hon kan förändra och förbättra sitt liv, sin kropp, sitt sinne och sin själ!

Efter en vecka med mitt burnschema har jag nu gått ner till 70,2. 1,9kg ner. Jag är nöjd. Har skött kosten utomordentligt bra. Är så mycket lättare att äta sunt när jag tränar mycket oxå. Det går liksom hand i hand det där.

Tyvärr har jag fått ont i min vänstra fot, inte lite ont, utan mycket ont. Jag tror på att den är överansträngd av att ha både gått och sprungit som en tok i 1 och en halv vecka. Jag Hoppas att det går över efter helgens vila. Ska inte gå eller springa något innan måndag. Skulle det vara så att det onda håller sig kvar så får jag förlita mig på tung styrketräningen åter igen. Det är kul med styrka så det gör inget, men min tanke är ju att löpa!

Har anmält mig till blodomloppet i år. Denna gång i min egen stad. Vill springa 10km under timmen. Blir ett kul mål att ha. Öva, öva och öva. Mitt flås är inte riktigt här än, men det kommer att komma. Min hjärna måste förstå att jag kan pressa mig själv liiite till när jag springer, det är inte farligt att flåsa lite ibland oxå =). Intervaller är väldigt bra för att få upp just flåset. Jobbigt men så värt att göra för att få fina resultat i slutet.

Ikväll blir det fest. Ska bli så kul att fira in Maddes nya liv. LOVE!!

Puss och ha en underbar vårhelg alla!! Är ju så underbart med solen och värmen nu. Nytt liv, nytt hopp, nya människor och kontakter, nya möjligheter att förändra och förnya, och allt görs i det nya ljuset!

PUSS

Att sätta gränser

Vad är det i mig som inte tycker att jag är värd det bästa. Vad är det i mig som sätter en gräns för hur bra jag ska få må, hur bra min kropp ska må? Vem satte den gränsen och varför? Svaret är ju alltid, Jag själv. Men varför?

Jag tänker inte sådana tankar, jag tänker aldrig att jag INTE är värd eller att Nu sätter jag en gräns. Det liksom blir så ändå, som någon slags osynlig tråd jag satt upp för länge länge sedan. Den hänger fortfarande kvar, och så länge tråden är där så kommer jag alltid att stanna på samma gräns. Jag kommer en bra bit, men sen säger det stopp och jag står vid den där tråden och känner att jag ger upp. Det är INTE jag. Jag ger inte upp! Det är något riktigt gammalt, något jag satte där, kanske när jag var liten, en gräns för hur mycket kärlek jag får ge mig själv och andra, hur mycket kärlek jag får ta emot. Så jävla sjukt. Dessa gränser jag satt upp.
Å Jag vet att det finns fler människor med dessa osynliga men ack så starka gränser, som de satt upp alldeles själva, för att straffa sig själva. För att känslan av att inte alltid vara värd det bästa tar över.

Hur blev det så, hur kan jag vara så grym mot mig själv, hur kan jag inte se min egen storhet..hur kan inte alla se sin egen storhet, alla magi som vi alla bär på?

Jag vill inte ha tråden kvar. Den ska bort och det enda sättet är att ÄLSKA, rent och ärligt rakt in i själen. KÄNNA med hela mitt väsen att jag finns och är viktig, vacker,  värd att älska och värd att älskas!

Vill du ha din gräns kvar?

PUSS PUSS

Jantelagen- Aldrig mer!

Kom att tänka på Jantelagen när jag läste ett inlägg i bloggen: Ottarsmagi. Jantelagen fast tvärtom! Uppfriskande att läsa!!

Jag vill säga FUCK jantelagen!!

Kan vi inte bestämma här och nu att vi aldrig mer klankar ner på oss själva. Vi slutar här och nu att be om ursäkt för vår existens.  Att vi höjer oss själva till skyarna och står för dom vi är. Vi bestämmer att vi är värda allt gott och att det är helt ok att tycka om sig själv, det är till och med helt ok att älska sig själv. Det är helt ok att vara stolt och glad för den man är, det är absolut helt ok att säga det högt oxå. Säga högt att "jag är bra precis som jag är"!!

Varför är det så jobbigt för många, med människor som tycker om sig själva och står för det högt och tydligt, som inte står i ett hörn och väntar på att någon annan ska gå före. Vad är det som är jobbigt med det?
Jo, det jobbiga i det är att det är så vi alla vill ha det, vi vill kunna hävda oss och tycka om oss själva och ta för oss av livet, precis som den där människan som vi precis störde oss på. Vi vill ju det. För innerst inne vet vi att vi är värda allt gott och vi vet innerst inne att vi är värda att bli älskade och vi är värda att ta för oss av livet i allt vad det innebär.

Vad väntar du på??

Det är inte ett dugg synd om dig och du har alla val i livet och du kan välja att ta för dig eller välja det tysta hörnet.

Med detta menar jag inte att vi ska härja runt och tränga oss före i livet. Jag menar att känslan inom oss ska synas utåt. Att vi älskar oss själva och står för det, i ödmjukhet mot andra och livet.

Varje gång du säger något negativt om dig själv så gör du sanning av en lögn. Det är dax att göra det positiva till något naturligt och lätt...har vi kunnat trycka ner oss själva så kan vi lika gärna vända det och höja upp oss själva!!

Är du med??

PUSS PUSS

Tro, Hopp och Kärlek

Igår kom jag fram till något som gör mitt liv så mycket lättare och ljusare. Jag kom fram till det genom samtal med Gustaf. Underbart att finna i samtal och kunna hjälpa varandra till att finna lösningar och se saker ur en annan synvinkel.

Där av mitt tidigare inlägg. Att allt går att vända och se på ett nytt sätt. Det som ser mörkt ut kanske i själva verket är det som hjälper oss att må bra. Så otroligt hoppfullt att tänka och känna så. Att det mörka och det som är jobbigt för en stund, i själva verket hjälper oss att gå framåt i livet, hjälper oss att må bra och se det ljusa och fina som omger oss varje dag.

Inget ljus utan mörker. Blir mer och mer sant för mig för var dag som går. Jag tackar mörkret för att det får mig att se ljuset.

PUSS PUSS

Klicka!

KLICKA HÄR FÖR INSPIRATION

Inspiration

När jag var på Friskis och Svettis senast så tog jag med deras tidning. Jag tänkte läsa om chins, men kom över ett riktigt inspirerande och underbart reportage om Maria Andersson. En kvinna som får diagnosen, obotlig cancer och tillsagd att hon endast har 3 månader kvar att leva.

Hon vägrar låta sjukdomen besegra henne och hon målar upp bilder och mål för hennes framtid. Hon springer marathon, hon tränar och hon lever sitt liv som förr. MEN hon har lärt sig att uppskatta NUET, att stanna upp och att njuta och känna glädje. Det tackar hon cancern för. Hon har nu levt med cancern i över 1½ år. Tumörerna blir mindre.

Maria säger: "Jag är säker på att min träning och livsstil, tillsammans med en stark kropp och ett starkt psyke hjälper mig"

Från tidningen: Maria berättar att hon först såg cancern som ett straff. Idag menar hon att hon på allvar tror att det kan komma något gott ur sjukdomen. - Förut var jag stressad och ofta sur, uppskattade inte nuet. Jag var tvungen att få obotlig cancer för att stanna upp och se saker på ett nytt sätt. Nu är hon piggare och ser det mesta positivt. Läs artikeln HÄR!

Mina egna tankar: Detta bevisar än en gång att allt har en mening. Denna kvinna tog verkligen till sig det kroppen sa till henne. Kroppen sa åt henne att stanna upp, att uppskatta livet. Hon lyssnade och hon har vunnit. Kanske dör hon av denna cancer, men hon har vunnit så mycket genom att ha börjat leva som hon vill leva. Leva ett liv där kropp och själ går hand i hand. Hon har hunnit inspirera många, många människor på vägen.

Svetthyddan- Min kroppsliga upplevelse

Igår upplevde jag alltså min första svetthydda. 

Jag trodde för det första att tältet skulle vara högre. Fick dödsångest av att se att det var så lågt till tak och sååå litet och det faktum att 15 pers skulle in där. Men jag var där och jag skulle in. Jag har varit rädd förr men ändå utfört det som ska utföras och varit stolt och nöjd efteråt, så det vara bara att följa med.

Innan vi började satt alla som skulle vara med på svettet i ett rum och Urban som höll i svettet berättade lite om hur det går till och andra saker. Mycket humor och skratt. Det gillar jag. Det lättar upp med skratt.  Det är en gammal indiantradition. Ett svett renar kroppen och dess organ.

Sedan bytte vi om till det vi ville ha på oss. Min vän Anna rekommenderade bikini, så jag hade sporttopp och bikinitrosor på mig. Vi gick sedan ner till elden som nu tagit sig ordentligt. Inne i elden låg stenarna som sedan ska in i hyddan och blev superheta. 

Vi stod en stund runt elden och gick sedan en efter en i i hyddan. Eftersom jag var lite orolig fick jag gå in först så jag hamnade närmast öppningen och bredvid Urban. 

När alla satt där inne bars stenarna in. Inte alla på en gång. Det är helt mörkt där inne, förutom att stenarna glöder lite. Vi började med lite sång, varmt är det. Det rann om mig redan efter nån minut. 5 stycken svett går man igenom. Och det blir varmare för varje svett. Mellan varje gång så öppnas hyddan upp och de som vill gå ut får självklart göra det. Jag stannade inne hela tiden. Tyckte det var alldeles för kallt =)

Min upplevelse är positiv. Jag fann ro där inne och enda gången jag kände panik en liten stund var i sista svettet. Då var det så varmt att det brändes i lungorna när jag andades in. Men jag lade mig nära marken och då gick det att andas igen. Vi sjöng samtidigt och det gjorde det lättare att glömma värmen. Blir som ett mantra och det var underbart. Det sista svettet kallas för dödssvettet. 

Vårt dödssvett blev kort, då det var en som ropade öppna ganska fort. Jag hade gärna legat en stund till och verkligen fått känna på och utstå mera. Är ju det det handlar om, att pressa sig själv och sin kropp så att man verkligen rensar och släpper ut och öppnar upp.

Efteråt blev vi bjudna på ost, kex och frukt. Jag slukade hur mycket som helst och jag kände mig inte ens mätt. Kroppen sög upp det på en gång. Vätskan som förloras där inne är ju några liter. Det rann som om jag stod i duschen. Underbart!! Efteråt är huden helt ren och mjuk. Som om jag genomgått en kroppsbehandling!

Jag kommer göra detta igen. Kommer säkert vara lika nervös, men veta att jag kommer överleva.

Tack alla fina som var med!!!!!

PUSS PUSS

Inre styrkan

Alla utmaningar du får i livet får du för att just du har de egenskaper och den styrkan för att klara just dom utmaningarna.

Den inre styrkan finns alltid. Vi är så otroligt vackra och starka, men oftast väljer vi att sparka på oss själva. Varför inte byta tankemönster och känna att det bor en styrka starkare än något annat, inom oss.....allt finns redan där inne...varför använder vi det inte? 

Du får inget tilldelat i ditt liv som du inte klarar av. Du får utmaningen för att utvecklas och för att tillslut förstå och inse att du alltid varit stark, att du alltid varit vacker och att du alltid haft kraften att leva det liv du vill leva.

Inget existerar utan mening.

Du klarar allt.

KÄRLEK

Våga i mörker och ljus

Nu är halva jobbhelgen gjord. Jag har så underbara arbetskamrater så jag suckar inte ens när jag ska iväg en kall vintermorgon till jobbet. Vi har det så bra ihop. Tacksam för det.

Jaha, hur behandlar ni er själva? Tänker du goda tankar om dig själv, är du stolt över dig själv, ger du dig själv kärlek? Ser du ditt eget värde och hur värdefull just du är för hela existensen?

Det är så oerhört viktigt att inte glömma att oss själva är det enda vi har. Fyller vi inte upp oss själva med positiv energi och kärleksfulla känslor, så finns det heller inget att ge till någon annan. I första hand kommer du, sen kan du ge till andra i din närhet. En tom och energilös människa har inte mycket att ge till omvärlden.  DU är viktig. DU behövs precis som du är, så varför inte ge dig själv det du förtjänar, det allra bästa.

Det finns inget nobelt i att lida eller tycka synd om dig själv. Du och bara du väljer din väg. Ljuset och mörkret går hand o hand. Älskar du dig själv och ser att livet inte behöver handla om att överleva, utan om att verkligen leva, så vinner ju ljuset. Vem sätter din gräns för vad du klarar av och för vad du kan ge dig själv i kärlek? Du va!? Ingen annan har den makten över dig.

Mörkret för alltid med sig något gott. Ett uppvaknande, en insikt, ett uppbrott...mörkret leder helt enkelt till ljuset. Så välkomna mörkret för vad det är, en väg till ljuset. En väg till dig själv och kärleken till dig själv. Med en nypa tålamod och styrkan att be om hjälp, så vinner inte de destruktiva tankarna över dig. Känn fullt ut och våga må dåligt, våga ta emot mörkret så att dörren mot ljuset kan öppnas. Du är aldrig ensam. I det mörkaste mörkret finns du, du och din obegränsade förmåga att älska. och finner du inte dig själv, be om hjälp så blir du vägledd.

Ta hand om dig!

PUSS PUSS

Personlig utveckling

Här kommer ett tips från mig till dig =)

Jag har gått alla kurser och kan varmt rekommendera dom. 

En kurs 1 i personlig/andlig utveckling

Bli en Närvarande, Vaken, Varande människa i ditt liv.

Var det du vill vara!

Släpp taget om andras energier och bli din egen.

Vi träffas under en dag och gör övningar, meditationer, trumresor och reningar, som skall göra det lättare för dig att sedan fortsätta vara den som bestämmer i ditt liv.

Det är ju du som sitter inne med all information om vem Du är och vad Du vill, det gäller bara för Dig att bli vaken, ha tillit och vara den Du är.

Kursdag:                             Lördagen den 25 februari eller Tisdagen den 28 februari  

Tid:                                     10.00-18.00

Plats:                                   Tystberga, Visionsgården

Anmälan                             0155-213955 eller via mail katarina@ursprung.nu

Kurskostnad:                      1000:-  inkl. moms och lokal. Du betalar in 400:- som anmälningsavgift, denna summa återbetalas inte. Betala in hela summan innan kursstart.

                                            Handelsbanken bankgiro 681-5005, Katarina Persson.

 

Att ta med denna dag:         Mat du vill äta under dagen. Penna och papper

Liggunderlag. Kläder som är sköna att vistas i.

3 st stenar vilka som helst.

Att vakna, att öppna hjärtat, att vara

I sanning, glädje och kärlek.

Katarina Persson

Ursprung

0155- 21 39 55

www.ursprung.nu

katarina@ursprung.nu

Mött med kärlek

                                                                  Katarina