Fick höra att min blogg dött..haha nej det har den ej, men jag har jobbat hela helgen och idag. Jobbat, tränat och sovit har jag gjort...eller inte så mycket sova tyvärr.
Jag mår bra, inte min fot, men jag mår bra och jag rör på mig var eviga dag. Underbara kropp. Jag äskar den. Jag älskar mina tankar och min motivation.
Jag har slutat vänta på den, motivationen. Den finns alltid där, rakt framför mig eller bara runt hörnet. Det är väntan som kan vara förödande..väntan på vad? Att tankarna som du redan vänt till negativa ska vända? Att något kommer och tvingar dig till att ta hand om dig själv. Det är alltid bara DU som kan göra det. Dom första rörelserna kanske måste vara tillgjorda och jobbiga, det är inte lätt i början, men kroppen kommer ljubla fortare än vad du tror, och det är DÅ motivationen kommer. Den kommer inte när du ligger i soffan och äter chips. Den kommer när du går den där långa promenaderna, den kommer när du lyfter den där tunga vikten, den kommer när du klarat ditt första löppass, den kommer när du märker att det du gör är bra för dig.
Väntar man för länge så är risken att vi fastnar där i soffan hela livet..eller hur? För den där himla motivationen kommer ju aldrig..."åååhhhh vad jag önskar att jag hade den". DU har den ju. Den väntar på att du ska förstå det bara. Den väntar på att få börja leva. Komma ut och röra på sig. Se solen gå upp, känna luften i lungorna, känna pulsen gå upp, känna hjärtat slå och känna endorfinerna rusa igen om kroppen. Det ÄR då motivationen börjar leva i DIG!
Sluta vänta!
PUSS PUSS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för just DIN kommentar!