Inte farligt

Igår kom gråten...sorgen...den kommer över mig ibland. Just nu tror jag den beror på mig OCH yttre omständigheter. Jag känner mig ibland oerhört ensam....Jag får liksom inte ut de ord jag vill få ut...och får jag ut de rätta orden så ska de tolkas av någon annan och kan då ändå bli fel. Jag har varit omgiven av mycket sorg och vånda de senaste månaderna...jag har inte varit rädd om mig själv i detta...jag har släppt in allt och sedan tagit det för mitt eget.

Jag vägrar vara rädd för mitt mående. Det gör sjukt ont att må dåligt...det är påfrestande och det är läskigt, kan ibland till och med ge fysiska symptom. MEN jag tror att det finns en inre kraft i oss alla...en kraft som gör att vi vågar och kan komma ur djupa dalar. Det enda som krävs är att vi VÅGAR må skit för att sedan komma upp.

Jag står ju här och tar emot....fall mot mig!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Så kan jag falla mot dig!!

Absolut ingenting i livet är en slump...jag vägrar tro att vi finns bara för att....Vi finns för att vi är menade att finnas, för att vi är viktiga för skapelsen, viktiga för varandra!

Känslor blommar upp och bearbetas...inget farligt med det...jobbigt kanske...men inte farligt!

PUSS PUSS