När jag körde hem från bion ikväll så fick jag en sådan stark känsla av att jag aldrig, aldrig, aldrig vill fly från mina känslor. Vare sig det är sorg, glädje, rädsla, panik eller ångest. Jag ska stå där, jag tar emot dom och jag lever ut dom. Det finns ingen annan väg. Att fly löser ingenting, Allt kommer ifatt tillslut. När känslan kommer vad den än må vara, så ska jag ta emot den, för den är där och den vill mig något.
För varje process så utvecklas jag till det bättre. För varje utmaning så lär jag mig något nytt om mig själv och andra. Det jag bestämt mig för är att VÅGA processa, eller våga Fortsätta processa alla mina känslor. Våga må dåligt! Om jag plötsligt bara stänger av och bara ger upp så har ju inte processen fått löpa ut och fått lägga sig. Då har den bara blivit satt på paus för att senare blossa upp till något ännu större.
Nej, jag VILL känna, jag vandrar gladeligen i mörkret för att jag vet att belöningen för att jag vågat är större än något mörker i världen.
Tack för en fin Kväll Anna <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för just DIN kommentar!