Bekräftelse.

Varför behöver vi bekräftelse? Vad är det i oss som gör att vi ständigt söker den utanför oss själva??

Jag har hittat min bekräftelse i mig själv. Jag är så stolt över att vara jag och jag ger mig själv kärlek och uppmuntran. Jag söker den inte utanför mig själv. För den finns inom mig hela tiden. Och har alltid funnits där. Jag har bara inte tagit fram den.

Du är ju din närmsta. Vad spelar det för roll om du har hundra beundrare om du inte älskar dig själv eller beundrar den skapelse du är?! Då betyder det yttre inte så mycket. Det gläder för en stund. Men sen etsar sig det negativa du tänker om dig själv fast igen.

När någon ger mig en komplimang så svarar jag tack! Jag säger inte neeee det var sååå lite sååå. Eller neee jag är inte snäll, vacker, fin, duktig eller vad det nu är för komplimang jag får. Jag tar emot det helt och fullt och tar den till mig. För att jag vet när det är sanning. Jag tror på mig själv och vet att jag är oerhört bra på det jag gör och på den jag är. Jag är stolt över den jag blivit och fortfarande går mot att bli.

Fler och fler märker det och säger det till mig. Det är fint med fina ord. Och jag tar dom till mig som sagt. För jag tänker inte göra mig mindre än vad jag är. Det finns inget i mitt väsen som vill eller tänker vara mindre än vad jag är eller som tänker trampa på mig.

Var stolta!!!! Gör alltid ert bästa i alla situationer. Då kan ni inte misslyckas!